press
Det som stör mig som bloggare är när man får en stor läsarkrets som kräver poster av kvalitet. När bloggen startade var det meningen att den skulle vara anonym. Jag hade skapat mig ett forum där jag publikt kunde trashtalka och "backstabba" (skön svengleska) människor, situationer och företag. Jag kunde vara mig själv helt enkelt.
Problemet, och anledningen att det varit så tyst ett par gånger, är att vissa personer i min omgivning nu vet om att det är jag som skriver - med det sagt är det inte säkert att resterande 2 personer som läser bloggen vet.
Hur som helst så ställer det högre krav på mig som redaktör, att jag måste uppdatera bloggen ofta med inlägg som håller. Om mina läsare inte är nöjda med inläggen tar det inte lång tid innan jag får höra detta på diverse medier och det ger mig prestationsångest. Det har blivit att jag hellre slutar skriva inlägg än att bli kritiserad och påhoppad. Bloggen har blivit ett monster som förföljer mig.
Därför har jag nu bestämt mig för att mina läsare inte ska få påverka mig. Tycker jag något är bra - så är det bra. Man skulle kunna påstå att jag hädanefter kommer vara långt ner på feedbacktrappan när det kommer till bloggen. Ungefär som Madonna Arsan. Jag kommer inte inse att jag är dålig.
Väl bemött mina läsare, nu åker vi. Igen.
Kommentarer
Trackback
